kolesterolstenar

Kolesterolstenar är den vanligaste typen av gallstenar och består huvudsakligen av kolesterol. De bildas när gallans kolesterol överskrider vad gallan kan lösa upp med hjälp av gallsalter och fosfolipider, ofta i samband med nedsatt tömning av gallblåsan. Kolesterolstenar är ofta gula eller gröngula och kan variera i storlek från sandkorn till större stenar.

Risikofaktorer inkluderar östrogenrelaterade tillstånd såsom graviditet och hormonbehandling, övervikt eller snabb viktminskning, ålder, kön (fler kvinnor än män), genetisk predisposition samt vissa sjukdomar som diabetes. Livsstilsfaktorer och kostvanor kan också bidra till utvecklingen.

De flesta kolesterolstenar orsakar inga symtom. Om stenen blockerar gallgången kan man få gallkolik: plötslig, intensiv smärta i övre högra delen av buken som kan stråla till skuldra eller rygg, ofta tillsammans med illamående eller kräkningar. Feber och gulfärgning av ögonvitorna eller huden uppträder vid infektion eller gallgångsobstruktion.

Diagnostik görs oftast med ultraljud som förstahandsval. I vissa fall används CT eller MRCP. Blodprover kan vara normala eller visa milda förhöjningar av levervärden vid obstruktion.

Behandling beror på symptom och stenarnas egenskaper. Asymptomatiska stenar behöver oftast ingen behandling. Symptomatiska kolesterolstenar behandlas vanligtvis med kirurgisk gallblåseavlägsnande (laparoskopisk cholecystektomi). För små, icke-calciumsatta stenar kan behandling med ursodeoxikolsyra lösa upp stenen, men effekten varierar och återfall är vanligt när behandlingen avslutas. I vissa fall används stötvågsbehandling eller endoskopisk stenborttagning om stenen finns i gallgångarna.

Komplikationer inkluderar akut kolecystit, gallgångsobstruktion och pankreatit. Förebyggande innefattar att bibehålla en hälsosam vikt, undvika snabb viktminskning och följa en balanserad kost.