folkrörelser

Folkrörelser är ett svenskt begrepp för breda, ofta frivilliga organisationer och rörelser i civil samhället som mobiliserar stora delar av befolkningen kring gemensamma intressen, värderingar eller mål. De är vanligtvis icke-statliga och kännetecknas av en lokalt förankrad struktur med regionala eller lokala avdelningar samt ett starkt fokus på utbildning, organisering och frivillig arbetskraft. Genom mötesplatser, kampanjer och studieverksamhet erbjuder folkrörelserna ofta ett socialt nätverk och en plattform för samhällspåverkan utanför formell politik.

Historiskt har folkrörelser vuxit fram inom olika domäner, bland annat temperans- och nykterhetsrörelser, arbetarrörelser, landsbygds- och bondeföreningar, religiösa lekmannarörelser samt kooperativa och folkbildande insatser. Studieförbund och kultur- och bildningsverksamhet har varit centrala i den svenska folkrörelsetraditionen. Genom långsiktigt engagemang har dessa rörelser bidragit till demokratisering, social välfärd och ökad politisk medvetenhet genom utbildning och lokal organisering.

I samtiden fortsätter folkrörelser att främja medborgerligt deltagande inom frågor som miljö, kultur, hälsa och mänskliga rättigheter. De fungerar ofta som kanaler för deltagande och kan samverka med politiska partier, myndigheter eller andra civila aktörer. Kritik riktas ibland mot folkrörelsernas demokratiska livskraft, risk för elitism eller intern uppdelning, och svårigheter att upprätthålla bred representativitet och långsiktigt deltagande.