foderreglering

Foderreglering är systemet av regler, standarder och administrativa processer som styr produktion, hantering, distribution, märkning och användning av foder till djur. Syftet är att säkerställa att foder är säkert, näringsrikt och korrekt märkt, så att djur får rätt näring samtidigt som marknaden för foder fungerar på ett rättvist sätt. Foderregleringen omfattar vanligtvis foder för lantbrukets djur, samt i viss mån foder för sällskapsdjur och andra användningar.

Centrala delar av foderregleringen inkluderar vilka ingredienser och foderadditiv som får användas, samt krav på kvalitet, hygien och säkerhet. Reglerna reglerar även märkning och dokumentation, till exempel innehåll av näringsvärden, ingredienser, eventuella varningar och lagringsanvisningar. Tekniska regler kring foderproducenters registrering, import av foder, samt spårbarhet och återkallelse vid problem är också vanliga inslag. Användning av biprodukter och eventuella restriktioner för vissa ämnen eller tillsatser kan vara särskilt reglerad.

Regleringen verkar inom en ram som ofta styrs både på EU-nivå och nationell nivå. Sverige implementerar EU-lagstiftning och har svenska myndigheter som ansvarar för uppföljning och tillsyn, främst Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Dessa myndigheter utför inspektioner, provtagningar och kontroller, utfärdar föreskrifter och sanktioner vid överträdelser, och hanterar återkallanden och krisrespons vid foderproblem.

Framtida utvecklingar i foderreglering rör ökad fokus på livsmedelssäkerhet, djurvälfärd och miljöhänsyn, samt förbättrad spårbarhet och digitalisering av dokumentation. Det innebär stärkt övervakning av contaminanter, bättre hantering av hållbara råvaror och tydligare kommunikation till producenter och marknaden.