fibrovävnad

Fibrovävnad, ofta kallad bindväv, är en stödjande och formgivande vävnad som finns i nästan alla organ. Den kännetecknas av närvaro av fibroblaster, celler som producerar komponenterna i den extracellulära matrixen, samt en omfattande matrix bestående av kollagenfibrer, elastinfibrer och ett grundsubstans av proteoglykaner och hyaluronsyra. Fibroblaster syntetiserar och vedlikehåller matrixen, vilket ger vävnaden både hållfasthet och viss töjbarhet.

Fibrovävnad delas vanligtvis in i löst bindväv och tät bindväv, samt retikulärt bindväv. Löst bindväv har en relativt lös matrix som omger blodkärl och nerver och fungerar som en likvikt stödjande och närande vävnad. Tät bindväv består av tätpackade kollagenfibrer och finns bland annat i senskidor, ligament och andra strukturer som kräver stor draghållfasthet. Retikulärt bindväv består av retikulinfibrer som bildar ett nätverk i organ som mjälte, lymfkörtlar och benmärg och stödjer olika celltyper i dessa vävnader.

Funktioner inkluderar mekaniskt stöd, näringsutbyte, cellkommunikation och vävnadsreparation. Vid skada aktiveras fibroblaster till myofibroblaster som drar ihop sårkanterna och syntetiserar ny matrix, vilket leder till läkning och ofta bildande ärrvävnad. Långvarig överdriven matrixproduktion kan orsaka fibros och förtjockning av vävnaden.

Sammanfattningsvis är fibrovävnad en mångsidig och central komponent i kroppens struktur och reparation, som varierar i sammansättning och funktion mellan olika vävnader.