emboluksen

En embolus är en rörlig ocklusion i ett blodkärl som uppkommer när ett fragment eller material färdas med blodflödet och fastnar i ett mindre kärl. Embolus uppstår vanligtvis när en tromb lösgör sig (tromboembolism), men kan även bestå av fett, luft, bakterier (septisk emboli), tumörvävnad eller kolesterol (kolesterolembolier).

Den vanligaste typen är tromboembolism. Venösa tromber kan migrera till lungorna och orsaka lungemboli. Arteriella embolier kan komma från vänster hjärta eller aorta och leda till ischemi i hjärna, tarm eller extremiteter. Fettemboli förekommer ofta efter frakturer i långa ben eller större trauma; luftemboli kan uppstå vid medicinska procedurer; septiska embolier vid infektion; kolesterolembolier vid uttalad ateroskleros.

Patofysiologi och riskfaktorer: Embolus färdas i blodet tills den fastnar i ett kärl med mindre diameter än embolus. Riskfaktorer inkluderar djup venetromboser, nylig kirurgi eller trauma, immobilisering, hjärtsvikt, störningar i koagulationen och vissa hjärtsjukdomar.

Kliniska tecken och diagnostik varierar med lokalisation. Lungemboli ger ofta plötslig dyspné och pleuritsmärta; cerebral emboli orsakar abrupt neurologisk försämring; perifer emboli kan bibehålla eller sakna puls i en extremitet. Diagnostik innefattar D-dimer som screening, samt bilddiagnostik som CT-angiografi eller perfusionstest vid lungemboli och ultraljud för djup venetrombos. Behandling och prognos beror på embolityp och lokalisation och inkluderar antikoagulation, trombolys vid massiva fallen samt eventuella endovaskulära eller kirurgiska åtgärder. Förebyggande åtgärder innefattar mobilisering, mekanisk kompression och antikoagulantiaprofylax vid hög risk.