Home

frakturer

En fraktur är ett avbrott i ett ben som uppstår genom yttre kraft, ofta vid fall eller kollision, eller sekundärt till sjukdom som osteoporos. Frakturer kan vara slutna (slutsatta hud) eller öppna (med hudskada) och kan vara fullständiga eller ofullständiga. Hos barn kan skador på tillväxtzoner förekomma.

Klassifikation: Frakturer delas ofta in i öppna och slutna. Öppna frakturer har hudskada och stor infektionrisk.

Orsaker och riskfaktorer: Traumatiska skador som fall och bilolyckor står bakom många frakturer. Höga energier medför

Diagnos: Kliniska tecken inkluderar snabb smärta, svullnad, missfärgning, deformitet och oförmåga att belasta benet. Radiologi är

Behandling: Första vård är immobilisering och smärtlindring. Öppna frakturer kräver ofta antibiotikabehandling och kirurgisk debridement. Slutna

Läkningsförlopp och prognos: Benläkning sker i faser: inflammation, mjuk callus, hård callus och remodellering. Tiden varierar

Förebyggande och rehabilitering: Säkerhet vid idrott och arbete, behandling av osteoporos, god näring samt tillräcklig vitamin

Vidare
kan
de
vara
förskjutna
eller
oförskjutna.
De
kan
beskrivas
som
transversala,
snedställda/oblique,
spirala,
komminuta,
segmentfrakturer
eller
avulsionsfrakturer.
Hos
barn
förekommer
särskilda
physealfrakturer
(växtzonfrakturer).
större
risk
för
komplexa
skador.
Äldre
personer
med
osteoporos,
samt
vissa
tumörer
eller
metabola
sjukdomar,
ökar
risken
för
frakturer
även
vid
mindre
trauma.
primär
diagnostik:
röntgen
i
minst
två
projektioner.
CT
eller
MRI
används
vid
komplexa
eller
dolda
frakturer.
Neurovaskulär
status
bedöms
noggrant.
frakturer
behandlas
med
reponering
och
immobilisering
i
gips
eller
ortos.
Instabila,
intra-artikulära
eller
öppna
frakturer
kräver
ofta
kirurgisk
fixation
med
skruvar
och
plattor,
intramedullära
stavar
eller
extern
fixering.
Rehabilitering
följer
ortopedens
plan
och
innefattar
gradvis
belastning
och
rörelse.
med
ålder,
plats
och
skadans
svårighetsgrad.
Komplikationer
kan
vara
nonunion,
malunion,
infektion
samt
nerv-
eller
kärnskada;
fat
embolism
och
kompartmentsyndrom
kan
uppstå
vid
särskilt
allvarliga
skador.
D
och
kalcium
är
viktiga.
Rehabilitering
med
fysioterapi
återställer
styrka,
rörlighet
och
funktion.