datobasert

Datobasert är ett svenskt begrepp som används inom teknik och affärslitteratur för att beskriva beslut, processer eller system som vilar på data. Det innebär att data samlas, bearbetas och analyseras för att stödja beslut, förutsäga utfall eller styra verksamheter. Begreppet betonar att bevis i data används som grund för handlande snarare än enbart magkänsla eller reglerbaserade rutiner. Ofta innefattar det användning av statistiska metoder, affärsanalys och ibland maskininlärning.

Användningsområden och tekniker omfattar en rad praktiska tillämpningar inom näringsliv, offentlig sektor och forskning. Inom affärer används datobaserat beslutsfattande för marknadsföring, försäljning, produktutveckling och operativ styrning. Inom offentlig sektor kan det ligga till grund för policys, resursfördelning och tjänstekvalitet. Vanliga tekniker inkluderar dataintegration, ETL-processer, datalager och dashboards, samt statistisk modellering, A/B-testning och prediktiv analys.

Fördelar och utmaningar med datobaserat arbetssätt är centrala för området. Fördelarna inkluderar ökad beslutsprecision, spårbarhet och förmåga att testa hypoteser genom experiment. Utmaningar handlar om datakvalitet och bias, integritets- och sekretessrisker, behov av stark data governance samt risker med att tolka korrelationer som orsakssamband. Det krävs också en förståelse för kontext och domänkunskap för att undvika feltolkningar.

Relation till liknande begrepp och kritiska perspektiv: datobaserat ofta används som synonymer till datadrivet eller datadrivet beslutsfattande, men bör kombineras med etiska överväganden och mänskligt omdöme. Se även data governance, data quality och data-driven decision making.