dataordningar

Dataordningar avser de organisatoriska och tekniska ramverk som styr hur data samlas in, lagras, behandlas, delas och används inom en organisation, en offentlig myndighet eller en forskningsinfrastruktur. Begreppet omfattar data governance, arkitektur, kvalitet och livscykelhantering samt policyer för integritet och säkerhet.

De viktigaste beståndsdelarna i en dataordning inkluderar styrning och ansvarsfördelning (roller, policyer och uppföljning), dataarkitektur (modeller, metadata och dataordlistor), kvalitet och livscykelhantering (insamling, validering, rensning, lagring, arkivering och borttagning), samt åtkomst och säkerhet (autentisering, auktorisation, kryptering och revisionsloggar). Delning och samarbete hanteras ofta genom avtal, data trusts och andra samarbetsmodeller samt juridiska ramar som reglerar datadelning.

Interoperabilitet och standarder är centrala inom dataordningar, exempelvis öppna filformat, API:er och gemensamma vokabulärer. Infrastrukturfrågor som databassystem, data lakes, data warehouses och molntjänster påverkar hur data organiseras och tillgängliggörs.

Dataordningar finns inom offentliga sektorn, akademisk forskning, näringslivet och tvärsektoriella nätverk. De kan stödja ökad effektivitet, innovation och evidensbaserad beslutsfattning, samt ökad transparens och reproducerbarhet. Utmaningar inkluderar fragmentering, governance-komplexitet, integritetsrisker, datakvalitet, kostnader och risk för leverantörslåsning.

Exempel på tillämpningar är öppna data-portaler, forskningsinfrastruktur för data och branschspecifika delningsnätverk inom hälsa eller finans. Se även begrepp som data governance, data management, integritet och interoperabilitet.