dataarkitektur

Dataarkitektur definierar hur data samlas in, lagras, modelleras och görs tillgänglig inom en organisation för att stödja analys, beslutsfattande och operativa applikationer. Den fungerar som en brygga mellan affärsbehov och tekniska lösningar och syftar till datakvalitet, konsistens och säker åtkomst över olika system och domäner.

Vanliga komponenter inkluderar datamodeller på konceptuell, logisk och fysisk nivå, lagringslösningar som data lake, data warehouse eller data lakehouse, samt bearbetning och integrering via ETL eller ELT. Metadata, datakataloger och data governance är centrala för spårbarhet och ansvarstagande. Data kvalitet, säkerhet och integritet är viktiga krav som hanteras genom policyer, accesskontroller och övervakning.

Arkitekturer kan följa olika mönster. Traditionella data warehouses fokuserar på strukturerad data och schema-on-write, medan data lakes inriktas på stora volymer av olika datatyper med schema-on-read. Nya mönster som data lakehouse och data mesh försöker förena flexibilitet med kontroll; data mesh betonar ansvar och standardisering över domäner snarare än centralisering.

Designprinciper innebär skalbarhet, prestanda, kostnadseffektivitet, enkel åtkomst och konsekvent datakvalitet. Gränssnitt och standarder bör stödja interoperabilitet och återanvändning. Vanliga roller inkluderar dataarkitekt, dataingenjör och dataförvaltare.

Dataarkitektur omfattar hela livscykeln från kravställning och modellering till inhämtning, lagring, katalogisering, användning, arkivering och avveckling. En väl utformad arkitektur stödjer affärsstrategier, möjliggör insikter och underlättar efterlevnad av regelverk som GDPR.