blodgaser

Blodgaser, eller blodgasanalys, är en medicinsk undersökning som används för att bedöma kroppens syra–basbalans samt syre- och koldioxidnivåerna i blodet. Den vanligaste metoden är arteriell blodgasanalys (ABG); venös blodgas (VBG) kan också tas i vissa sammanhang men ger generellt mindre information om lungornas gasutbyte. Analysen mäter vanligtvis pH, PaO2, PaCO2, HCO3-, basöverskott och syremättnad (sO2).

Parametrarna ger följande information. pH anger blodets surhetsgrad, PaCO2 speglar ventilationen och därmed respiratoriska tillstånd, PaO2 och sO2 följer syretransporten, medan HCO3- och basöverskott reflekterar metabola komponenter och kompensation vid syra–basstörningar. Tolkningen fokuserar ibland på mönster som respiratorisk eller metabolisk acidos/alkalos eller blandningar av flera störningar.

Användningsområden inkluderar övervakning av critically ill patienter, bedömning av andningssjukdomar (t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom, ARDS), sepsis, bortom anestesi och kirurgi, samt utvärdering av ventilerings- och syretillförselbehov hos patienter med ny eller förväntad ventilation.

Provtagning och hantering kräver arteriell åtkomst, ofta radialis eller braialis, och snabb analys efter provtagningen. Provet ska tas i lufttät, hepariniserad spets och analyseras så snart som möjligt; om fördröjning förutses kan provet kylförvaras för att begränsa metabolism och förändringar i pH. Beroende på klinik kan POCT-enheter användas.

Referensvärden (ungefärliga): pH 7.35–7.45; PaO2 75–100 mmHg (10–13 kPa); PaCO2 35–45 mmHg; HCO3- 22–26 mmol/L; base excess ca −2 till +2 mmol/L; sO2 normalt >94–98%.