avföringsanalysens

Avföringsanalysens syfte är att undersöka avföringen för att bedöma matsmältningshälsa, diagnostisera infektioner, utvärdera inflammation i tarmen och upptäcka malabsorption eller blödning. Analysen utförs i kliniska laboratorier på uppdrag av vårdgivare och kan kräva flera prover över tid. Resultatet används tillsammans med klinisk bild och anamnes för att vägleda behandling och vidare utredning.

En standard avföringsanalys innefattar vanligtvis makroskopisk bedömning (utseende, färg, konsistens och förekomst av blod eller slem), samt laboratorieundersökningar. Biläkningen kan inkludera fekalt ockultblod-test (FOBT eller immunologiska tester), fettanalys vid misstanke om steatorré, samt mått på pankreasinsufficiens genom fekal elastas-1. Fekal calprotectin eller lactoferrin används som markörer för tarminflammation och hjälper till att särskilja inflammatoriska sjukdomar från funktionella besvär. Andra tester kan omfatta pH, reduktion av sockerarter och näringselement för att fånga tecken på malabsorption eller överväxt av bakterier.

Mikrobiologiska och molekylära analyser undersöker infektiösa agenter och inflammatoriska processer. Odling och mikroskopi kan påvisa bakteriella eller parasitära patogener, medan PCR-paneler och andra molekylära tester kan identifiera enteriska organismer som Salmonella, Campylobacter, Shigella, Giardia, Cryptosporidium, norovirus och Clostridioides difficile. Resultat ska alltid tolkas i ljuset av klinisk kontext och andra laboratorieresultat, eftersom vissa tester kan ge falska positiva eller negativa resultat.

Begränsningar inkluderar variationsrikedom i avföringens sammansättning, provtagnings- och transportförhållanden samt tidsfaktorer. En negativ analys utesluter inte sjukdom, och vissa tillstånd kräver upprepade eller kompletterande utredningar. Sammanfattningsvis utgör avföringsanalys en central komponent i diagnostik av såväl infektiösa som inflammatoriska och malabsorptionsrelaterade tarmsjukdomar.