ljuset

Ljuset, i svenskan, avser vanligtvis den elektromagnetiska strålningen som är synlig för människans öga, samt fenomenet illumination i allmänhet. Inom fysiken betraktas ljus som antingen vågor i elektromagnetiska fält eller som partiklar kallade fotoner. Den synliga delen av spektrumet ligger ungefär mellan 380 och 750 nanometer i våglängd.

Ljuset färdas med hastigheten c i vakuum, cirka 299 792 kilometer per sekund. I olika medier minskar hastigheten och ljuset kan brytas, reflekteras och absorberas. Reflektion följer ofta lika infallsvinkel. Brytning följer Snells lag när ljuset passerar mellan material med olika optiska tätheter. Ljuset uppvisar även dispersion, vilket gör att färger bryts olika mycket, samt diffraktion och interferens i vissa sammanhang. Polarisation beskriver ljusets vibrationsriktning.

Perceptuellt uppfattas ljus genom ögats celler; tappar uppfattar färg och stavar ljusstyrka i skymning. Färg uppstår ur kombinationer av olika våglängder, och ljusets intensitet påverkar upplevd ljusstyrka. Enheter som används inkluderar lumen för ljusflöde, candela för ljusstyrka och lux för belysningsnivåer.

Viktiga ljuskällor är naturliga källor som solen och stjärnor, samt artificiell belysning som glödlampor, lysrör, LED och laser. Ljuset används inom fotografi, medicin, kommunikation (fiberoptik), forskning och industri. Tekniker för att kontrollera ljus omfattar linser, speglar, filter och optiska fibrer.

Historiskt har förståelsen av ljus utvecklats från antikens optik till modern elektromagnetism och kvantteori, och ljuset har varit centralt för både tekniska framsteg och kultur.