arvshierarkier

Arvshierarki är en term som beskriver hur ärftliga egenskaper eller implementeringar överförs genom en strukturerad, hierarkisk ordning. Begreppet används inom flera fält, framför allt biologi och programvaruteknik, men kan även beskriva kunskaps- och organisationsstrukturer.

Inom biologi beskriver arvshierarkin hur ärftliga egenskaper överförs från generation till generation. På molekylnivå styrs ärftlighet av gener och alleler; vidare upp finns genotyp och fenotyp. Pedigree-träd används för att illustrera nedärvning i släktlinjer. Mendelska respektive icke-Mendelska mönster beskriver hur egenskaper överförs och varierar mellan individer och populationer, ofta påverkat av miljöfaktorer och genetisk korsning.

Inom objektorienterad programmering bildar arvshierarkin ett trä eller en graf där en underklass ärver fält och metoder från en överklass. Fördelen är återanvändning och polymorfism; nackdelar inkluderar hårda beroenden, djupa hierarkier och problem som diamantproblemet vid flervärdes arv. Många språk uppmuntrar därför enkel arv eller användning av komposition och gränssnitt när det är möjligt.

Vid design av arvshierier bör man överväga ansvarsfördelning, gränssnitt och principer som Liskovs substitutionsprincip. Alternativ som komposition, mixins eller delegation kan användas när arv blir komplext eller motståndskraftigare mot förändringar. God praxis är att hålla hierarkierna små och tydliga, samt att överväga hur beteenden kan delas utan att skapa onödiga kopplingar.

Sammanfattningsvis beskriver arvshierarki hur egenskaper och implementeringar överförs genom en hierarki av avledningar, och begreppet används i flera discipliner med olika implikationer.