arbetsanpassningar

Arbetsanpassningar är åtgärder som syftar till att anpassa arbetet, arbetsuppgifter och arbetsmiljö så att en person kan delta i arbetet trots funktionsnedsättning, sjukdom eller andra behov. Målet är att minska hinder och skapa förutsättningar för delaktighet och hållbar arbetsförmåga.

I Sverige regleras arbetsanpassningar främst genom arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Arbetsgivaren har en skyldighet att organisera och anpassa arbetet så att det är säkert, hälsosamt och tillgängligt, samt att arbetsuppgifter och miljö anpassas efter individens förutsättningar. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning och kräver skälig anpassning för att möjliggöra lika möjligheter i arbetslivet. Vid behov av rehabilitering kan samarbete övervägas med hälso- och sjukvård, arbetsförmedling och Försäkringskassan för att stödja återgång i arbete eller ny arbetsuppgift.

Arbetsanpassningar kan omfatta olika typer av åtgärder. Fysiska anpassningar handlar om förändringar i arbetsmiljön, som ergonomiska möbler eller tillgänglig inredning. Organisatoriska anpassningar innefattar arbetstider, arbetsfördelning, arbetsrotation och tillgång till vila eller pauser. Tekniska anpassningar innebär anpassning av digitala verktyg, programvara och kommunikationsstöd. Stödåtgärder kan vara extra utbildning, handledning eller hjälpmedel.

Processen för arbetsanpassningar brukar innefatta kartläggning av behov i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare, upprättande av en plan, genomförande och uppföljning. Beslut om vilka åtgärder som ska vidtas grundas på rimlighet, arbetsgivarens förutsättningar och arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla en inkluderande arbetsmiljö.