acceptansbaserad

Acceptansbaserad är ett svenskt begrepp som används för att beskriva terapier, interventioner eller arbetsmodeller som betonar acceptans av interna upplevelser (tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser) tillsammans med ett fokus på meningsfullt handlande. I stället för att försöka kontrollera eller förändra allt man upplever, syftar acceptansbaserade metoder till att öka psykologisk flexibilitet och minska onödig kamp mot obehag.

Metoder som ofta betecknas som acceptansbaserade härrör från acceptance and commitment therapy (ACT) och olika mindfulness-inriktade insatser. Dessa tillvägagångssätt används inom psykoterapi, skolor och arbetsliv och kan fungera som komplement till eller alternativ till traditionell kognitiv beteendeterapi (CBT). Centralt är ett fokus på närvaro i nuet, acceptans av upplevelser utan överdriven motstånd och tydliggörande av personliga värden.

De centrala idéerna är närvaro i nuet, acceptans av upplevelser utan dom eller kamp, värdebaserat handlande och utveckling av psykologisk flexibilitet. Praktiskt kan det innebära övningar i medveten uppmärksamhet, kognitiv defusion och tydliggörande av vilka värden som styr beteenden.

Acceptansbaserade metoder används vid olika psykiska problem, såsom ångest, depression, kronisk smärta och stress, samt i beteendeförändring och beroende. Forskningen visar att de kan vara effektiva, särskilt som komplement till eller alternativ till CBT, men effekter varierar beroende på tillstånd och hur interventionen genomförs.

Kritik finns mot att vissa uppfattar acceptans som passivitet om det inte följs av handling, och resultaten kan vara beroende av terapeutens kompetens och hur väl metoden anpassas till individen.