Vårflom

Vårflom är den årliga perioden då flödet i vattendrag når sina högsta nivåer under våren, oftast till följd av snösmältning. Den uppstår när vintersnön smälter snabbt när temperaturerna stiger, ofta i kombination med nederbörd i form av regn. Vårflom förekommer främst i snörika landskap i Sverige, Norge och Finland samt i fjällområden i östra Europa, och har stor betydelse för vattenkraft, jordbruk och våtmarks- och fiskmiljöer längs älvarna.

Orsakerna är samverkande: snötäckt lager som smälter i takt med stigande temperaturer, solvärme och ibland regn under smältperioden. Flödet ökar när snöhögen är tjock och våren är snabb, och tidpunkten varierar mellan regioner och år beroende på snömängd och väderförhållanden. I många älvar når vårflomen sin topp mellan april och juni.

Effekter: vårflomen kan orsaka översvämningar i låglänta områden och skapa skador på infrastruktur, vägar, byggnader och jordbruk. Den kan däremot bidra till ny mark och grundvattenpåfyllning samt skapa livsmiljöer i våtmarker. För vattenkraftsaktörer är vårflomen ofta en viktig del av produktionen men kräver noggrann reglering av dammanläggningar och flöden. Förvaltningen omfattar övervakning av snö- och vattennivåer, hydrologiska prognoser och beredskap inför översvämningar samt anpassning av markplanering.

Klimateffekter: klimatförändringar kan förändra vårflomens tidpunkt och intensitet genom förändrad snömängd, snabbare smältning och ökad nederbörd i smältsäsongen. Detta kan öka osäkerheten och risken för plötsliga översvämningar, särskilt i lågland och tätorter. Ökad prognosförmåga och anpassning är centrala åtgärder.