Sömnperiodernas

Begreppet Sömnperiodernas används inom sömnforskningen för att beskriva uppdelningen av sömnen i återkommande perioder under en 24-timmars cykel, ofta i samband med nattsömn och dagsvilan. Begreppet betonar att sömnen inte utgör ett oavbrutet block utan består av sekvenser av olika sömnstadier som uppträder i upprepade mönster. Sömnen delas normalt in i perioder där NREM-sömnen vanligtvis föregår REM-sömnen.

En typisk sömnperiod varar cirka 90–110 minuter hos vuxna och innehåller skiftande blandningar av NREM- och REM-sömn. Perioderna följer normalt varandra i en upprepad cykel som uppträder flera gånger under natten; längre nattliga perioder är ofta dominerade av NREM i början och REM i slutet av natten. Dagsvilan består av kortare perioder som kan förekomma som en eller flera nappar beroende på ålder och livsstil. Tekniker som polysomnografi och aktigrafi används för att studera och kartlägga dessa mönster.

Funktionerna kopplas till sömnperioderna till minneskonsolidering, synaptisk återställning och kognitiv återhämtning. Circadiana rytmer reglerar när perioderna inträffar och hur mycket REM respektive NREM som dominerar, medan de homeostatiska sömnbelastningarna ökar inför varje ny period.

Variationer förekommer mellan åldrar, kön och kliniska tillstånd. Spädbarn och äldre uppvisar annorlunda periodlängder och ofta mer fragmenterad sömn. I vissa kulturer förekommer biphasisk eller polyfas sömn, med flera kortare perioder under dygnet snarare än en sammanhängande nattperiod. Studier av Sömnperiodernas betonar därmed kliniskt relevanta mål i behandlingen av sömnstörningar.

Se även: sömnstadier, dygnsrytm, biphasisk sömn, polyfas sömn, vila.