Sömnighet

Sömnighet, medicinskt ofta kallad somnolens, är en återkommande känsla av trötthet eller ett starkt behov av sömn som gör att man lätt somnar under dagtid. Den kan vara ett normalt resultat av otillräcklig nattsömn eller långvarig mental ansträngning, men kvarstående eller svår sömnighet kan vara ett tecken på underliggande problem och bör utredas om den påverkar vardagen eller säkerheten.

Orsakerna är breda. Vanligt är otillräcklig eller dålig kvalitet på sömnen, skiftarbete och circadian rytmstörningar. Läkemedel och substanser som alkohol, bensodiazepiner eller antihistaminer kan orsaka trötthet. Sjukdomar som hypotyreos, depression, diabetes eller hjärtsvikt kan bidra. Sömnapné, restless legs-syndrom, narkolepsi och andra sömnstörningar är vanliga orsaker till patologisk sömnighet. Akuta tillstånd som infektioner eller hjärnskada kan också ge plötslig ökad sömnighet.

Bedömning och utredning görs av vårdgivare och innefattar medicinsk historia, sömndagbok och ofta användning av Epworth Sleepiness Scale för att uppskatta dagtrötthet. Vid misstanke om särskilda störningar kan laboratorieprov, polysomnografi (sömnstudie) eller multiple sleep latency test beställas för diagnos.

Behandling fokuserar på att åtgärda bakomliggande orsak och förbättra sömnhygien. God sömnhygien inkluderar regelbundna sovtider, undvikande av koffein och alkohol före sänggående samt minimering av skärmtid före läggdags. Behandling kan även innebära åtgärder för specifika störningar (till exempel CPAP vid sömnapné, mediciner vid narkolepsi) och anpassningar av läkemedel som bidrar till sömnighet. Vid plötslig eller svår ökning av sömnigheten bör vård sökas, särskilt om neurologiska symtom uppträder.