Strålningsvägen

Strålningsvägen är ett begrepp inom strålningsfysik och radiativ överföring som beskriver den bana som elektromagnetisk strålning följer när den färdas genom ett medium eller genom vakuum. Begreppet används för att diskutera hur strålningen påverkas av absorption, spridning och emission längs vägen samt hur intensiteten förändras med avståndet.

Den teoretiska kärnan är radiativ överföringskvationen, som beskriver hur den specifika intensiteten I förändras längs vägen på grund av emission, absorption och spridning. I förenklade fall kan man använda Beer-Lambert-lagen för att beskriva avklingning av intensitet i ett optiskt ogenomträngligt medium. Begreppet strålningsvägen används också när man definierar den optiska djupen, τ, som är integralen av extinction-koefficienten längs vägen.

Användningar av strålningsvägen finns inom medicinsk bildgivning, där den modellerar hur röntgenstrålning passerar genom vävnad i röntgendiagnostik och CT. Inom astronomi används strålningsvägen för att modellera hur stjärnljus färdas genom interstellärt stoft och gaser. I atmosfysfysik studeras hur solstrålning och jordisk återstrålning interagerar med luftlager, moln och aerosoler.

Beräkningar av strålningsvägen görs med numeriska metoder såsom Monte Carlo-simuleringar eller diskreta ordningens metoder, vilka väger emissions- och spridningskällor över geometrin. Resultaten används för att uppskatta radiativ flux, radians och temperaturfördelningar i systemen.

Se även: Radiativ överföring, Beer-Lambert-lagen, Radians, Optiskt djup.