Selektivitet

Selektivitet är graden till vilken en process, ett instrument eller en organism skiljer mellan olika mål eller substanser och därmed föredrar vissa framför andra. Begreppet används inom många sammanhang för att beskriva hur starkt ett system är riktat mot ett specifikt resultat eller ämne.

I kemi och kemisk separation beskriver selektivitet hur väl en reaktion, katalysator eller separationsprocess väljer ut en önskad produkt jämfört med oönskade produkter eller föroreningar. Enzymatiska reaktioner kan uppvisa hög enantioselektivitet, vilket innebär att en av två spegelvända isomerer bildas i större utsträckning. Inom kromatografi används begreppet för att beskriva hur bra ett ämne särskiljs från ett annat; selektivitet kan kvantifieras med faktorer som α eller i jämförelse av svar mellan komponenter.

I farmakologi och medicin avser selektivitet hur väl ett läkemedel verkar på sin avsedda mål och hur lite det påverkar andra mål. Hög receptor- eller målstyrd selektivitet kan minska biverkningar och öka den terapeutiska effekten.

I analytiska sammanhang är selektivitet hur väl en metod eller sensor mäter endast den analyten som avses, utan störningar från andra ämnen. Detta kompletteras ofta av mått som känslighet och specificitet.

I ekologi beskriver selektivitet hur organismer väljer föda, partner eller livsmiljö, vilket påverkar näringsvävar och populationers struktur.

Faktorer som temperatur, lösningsmedel, katalysatorer och koncentrationer påverkar selektiviteten. Ofta råder en avvägning mellan hög selektivitet och andra egenskaper som hastighet, avkastning eller kostnad.

---