Scapularörelse

Scapularörelse beskriver hur skulderbladet (scapula) förflyttas i förhållande till bröstkorgen. Skulderbladet rör sig mot och över thorax genom scapulothoracala ledens funktionella aktivitet, vilken saknar ett egentligt synovialt samband men möjliggör en samordnad rörelse tillsammans med armen och axelleden. Rörligheten är avgörande för att ge full armhöjning och skydda mjukdelarna kring axeln.

De viktigaste rörelserna är höjning och sänkning (elevation och depression), framåtföring och bakåtföring (protraction och retraction), samt uppåtriktad och nedåtriktad rotation av scapula. Tillsammans möjliggör dessa rörelser en stabil scapula i thorax under olika armrörelser. Vid axelhävningar uppstår ofta scapulohumeral rytm där rörelsen delas mellan scapulothoracal och glenohumeral led och ofta nämns som ett 2:1-förhållande mellan de två systemen (cirka 60° scapulotax/rotationsrörelse jämfört med cirka 120° i art. humeri).

Den primära muskulära kontrollen kommer från trapezius, serratus anterior, levator scapulae och rhomboideus, tillsammans med pectoralis minor som kan bidra till anterior tippning av scapula. Dessa muskler fungerar som ett dynamiskt stabiliserande nätverk som upprätthåller scapula i en fysiologisk position under rörelse. Nerverna som försörjer dessa muskler inkluderar nervus accessorius (trapezius), nervus thoracicus longus (serratus anterior), dorsal scapularis och andra lokala grenar.

Kliniskt är scapularörelse relevant vid scapulär dyskinesi, impingement och överbelastningsskador i axelområdet. Rehabilitering fokuserar ofta på neuromuskulär träning för att förbättra scapulas position och koordination i samarbete med armens rörelser.