Skulderbladet

Skulderbladet, eller scapula, är ett platt, triangulärt ben i skuldergördeln. Det ligger mot den bakre väggen av bröstkorgen mellan revbenen 2 och 7 och hålls på plats av muskulatur och ligament. Som en del av skuldergördeln bildar det led med clavicle i acromioclavikulalleden och med humerus i glenohumeralleden, vilket ger axeln stor rörlighet och stabilitet.

Anatomi: Skulderbladets ytor består av en anterior (costal) yta och en posterior yta. Den costala ytan bär fossa subscapularis. Den posteriora ytan är uppdelad av spina scapulae i fossa supraspinata och fossa infraspinata. Spina scapulae löper lateralt och övergår i acromion, som tillsammans med clavicle bildar AC-led. Coracoidutskottet avviker anteriort och medialt. Skulderbladet har tre kanter: superior, mediala (vertebralis) och laterala (axillaris). Glenoidhålan i den laterala delen av scapulan tar emot humerus i glenohumeralleden.

Funktion och muskulärt fäste: Skulderbladet fungerar som fäste för flera muskler, särskilt rotatorkuffen (supraspinatus, infraspinatus, teres minor, subscapularis), serratus anterior, trapezius, rhomboideus och levator scapulae. Rörelse i axeln uppnås genom samordnade rörelser i scapula och glenohumeralled, ofta sammanfattad som scapulohumeral rytm (cirka 2:1-förhållande mellan scapula- och humerusrörelser).

Nerv- och kärlförsörjning: Blodförsörjningen kommer främst från suprascapular artery och circumflex scapular artery; innervation från suprascapular nerve, dorsal scapular nerve och axillary nerve.

Klini ska och utveckling: Winged scapula kan uppstå vid skada på serratus anterior eller trapezius; AC- och glenohumeralledsläckningar samt scapulafrakturer är kliniskt relevanta. Skulderbladet ossifieras från flera centra och förenas i sena tonåren.

---