Q10principen

Q10-principen, eller Q10-koefficienten, är en empirisk regel inom biologi och fysiologi som beskriver hur hastigheten hos biokemiska processer förändras med temperatur. En vanlig tolkning är att hastigheten ökar med ungefär en faktor mellan två och tre när temperaturen höjs med cirka 10 grader Celsius.

Q10 definieras som R(T + 10) / R(T), där R är hastigheten för processen vid temperaturen T. Generellt kan man skriva Rate(T + ΔT) = Rate(T) × Q10^(ΔT/10). Vanliga värden för Q10 ligger ofta mellan 2 och 3, men varierar beroende på reaktion, organism och temperaturintervall.

Q10 är en förenklad modell och har begränsningar. Den är mest tillförlitlig inom ett begränsat temperaturintervall där enzymer fungerar normalt; vid högre temperaturer riskerar den att underskattas på grund av denaturering, och vid svalare temperaturer kan processen avta mer än Q10-prognosen. Värdet kan också skilja sig mellan arter, utvecklingsstadier och miljöförhållanden.

Användningar inkluderar modellering av metabola hastigheter och tillväxt hos endoterma och ektotermiska organismer, uppskattning av energibalanser och utvecklingstakt i jordbruk, ekologi och livsmedelsvetenskap där temperaturberoende enzymaktivitet är relevant.

Begreppet har varit i bruk sedan mitten av 1900-talet som ett standardverktyg för att beskriva temperaturberoende biokemiska processer, även om det faktiska värdet varierar mycket mellan system.