Partitionerna

Partitionerna är ett begrepp som vanligtvis syftar på uppdelningen av en helhet i icke överlappande delar som tillsammans täcker hela mängden eller objekten. Begreppet används inom flera fält och är centralt när man vill organisera, strukturera eller fördela resurser på ett tydligt sätt. Namnet kan syfta till olika typer av uppdelningar beroende på sammanhanget.

Inom matematiken finns två huvudbetydelser. En partition av en mängd X är en samling icke-tomma delmängder som är disjunta och vars union är X; antalet sådana partitioner för en mängd med n element kallas Bell-tal. En partition av ett heltal n är ett sätt att skriva n som en summa av positiva heltal i icke‑increasing ordning; antalet sådana sätt kallas p(n). Exempelvis kan talet 4 partitioneras som 4, 3+1, 2+2, 2+1+1 och 1+1+1+1, vilket ger p(4)=5.

Inom datavetenskap och informationshantering används partitioner ofta för praktiska ändamål. Diskpartitionering delar en fysisk enhet i logiska enheter med egna filsystem och rättigheter, ofta med stöd av partitionstabeller som MBR eller GPT. Minnespartitionering delar RAM mellan processer eller uppgifter och kan vara fast eller dynamisk, ibland i kombination med tekniker som segmentering och paging. I varje fall är partitionerna hjälpmedel för att skapa struktur, isolering och hanterbarhet inom system och teori.

Betydelsen av partitionerna är thus kontextbestämd och refererar i allmänhet till en ordnad uppdelning av en samling i disjunta delar som tillsammans utgör helheten.