Neurovasculär

Neurovasculär beskriver samspelet mellan nervsystemet och blodkärl. Begreppet används ofta i relation till den neurovaskulära enheten, som inkluderar neuroner, astrocyter, pericyter, endotelceller och andra stödcellstyper. Denna enhet reglerar blodflödet till aktiva hjärnområden, upprätthåller blod–hjärnbarriären och stöder neuronal metabolism genom att leverera syrgas och näring i takt med hjärnans behov.

Neurovaskulär koppling är den dynamiska samverkan där neuronal aktivitet initierar förändringar i cerebral blodtillförsel. Vid ökad aktivitet ökar blodflödet i området för att möta energibehovet. Mediatorer kommer från neuroner och från stödcellernas endfeet runt blodkärlen och inkluderar signalsubstanser och metaboliska budskap som leder till vasodilatation eller vasokonstriktion. Denna reglering är grundläggande för normal hjärnfunktion och används i klinisk bilddiagnostik, där funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) bygger på neurovaskulär kopplingens förändringar.

Den neurovaskulära enheten ansvarar också för blod-hjärnbarriären, som styr passage av ämnen mellan blod och hjärna, samt för cerebral perfusion och avlägsnande av metabolt avfall. Utvecklingsmässigt samverkar kärlbildning och neural aktivitet för att bilda ett stabilt nätverk.

Kliniskt är störningar i neurovaskulär funktion kopplade till stroke, vaskulära sjukdomar, migrän och vaskulärt demens. Avbildningstekniker som MR-angiografi, perfusion-CT och fMRI används för att studera denna funktion och dess dysfunktion.