Nackskada

Nackskada är ett övergripande begrepp för skador som drabbar nackens region, framför allt cervikala ryggraden, dess mjukdelar och nerver. Begreppet omfattar allt från lindriga muskel- eller ligamentsträckningar till allvarliga frakturer, dislokationer och ryggmärgsskador. Mindre skador som whiplash uppstår ofta vid plötsliga rörelser i trafiken, fall eller sport.

Orsaker till nackskada är bland annat bilolyckor med plötslig accelerations- eller decelerationskraft, fall, sportrelaterade skador och arbetsrelaterade trauma. Riskfaktorer kan vara ålder, tidigare ryggproblem samt nedsatt muskelstyrka eller rörlighet i nacken.

Symtom varierar beroende på skadans art men inkluderar vanligtvis nacksmärta, stelhet och minskad rörlighet. Smärta kan sprida sig till axlar eller armar, och neurologiska symtom som domningar, stickningar eller svaghet kan förekomma. Vid allvarlig skada kan plötslig försämring av känsel, svaghet eller kontroll över urin/blåsa indikera ryggmärgspåverkan och kräva omedelbar vård.

Diagnos av nackskada bygger på klinisk undersökning och bilddiagnostik vid misstanke om fraktur eller nervpåverkan. Röntgen används ofta som första bildtest, medan CT eller MRI ges vid behov för att bedöma skelett, mjukdelar och ryggmärg.

Behandling varierar efter skadans art. Lindriga fall behandlas med smärtstillande medel, antiinflammatoriska läkemedel och fysioterapi. Vid whiplash rekommenderas tidig rörlighet och rehabilitering. Vid fraktur eller instabilitet kan immobilisering eller kirurgi vara nödvändigt.

Prognosen är ofta god för många nackskador, men återhämtningstiden varierar. De flesta återgår till vanligt liv inom veckor till månader, medan vissa utvecklar långvariga besvär. Förebyggande åtgärder inkluderar säkra bilsäten och nackstöd, korrekt teknik i sport och regelbunden träning av nacke och rygg.