smärtstillande

Smärtstillande, eller analgesika, är läkemedel som används för att lindra smärta genom olika verkningssätt. De används vid både akuta och kroniska smärttillstånd, såsom postoperativ smärta, skador, artrit och cancerrelaterad smärta.

Icke-opioida analgetika ingår paracetamol och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs) som ibuprofen och naproxen. Paracetamol är vanligt första val vid mild till måttlig smärta och feber, men kan orsaka allvarlig leverskada vid överdosering. NSAIDs hämmar prostaglandinsyntesen och har antiinflammatorisk effekt, men ökar risken för blödningar i mag-tarmkanalen, njurpåverkan samt påverkan på blodtryck och hjärta hos vissa patienter. COX-2-hämmare, som celecoxib, har färre magbiverkningar men kan medföra andra risker.

Opioida analgetika används för måttlig till svår smärta och kräver medicinsk övervakning och ofta recept. Exempel är morfin, kodein, oksikodon och fentanyl. De kan ge beroende, toleransutveckling och andningsdepression. Förbrukningen bör anpassas individuellt och minimeras när det är möjligt.

Adjuvansanalgetika som antidepressiva (till exempel amitriptylin eller duloxetin) och antikonvulsiva (gabapentin, pregabalin) används särskilt vid neuropatisk smärta. Dessa läkemedel kan fungera synergistiskt med andra analgetika men kan ha sedering och interaktionsrisker.

Lokala och topikala smärtstillande medel som lidokainplåster används vid vissa smärt-tillstånd, särskilt neuropatisk smärta eller postherpetisk neuralgi.

Säkerhet och användning: överdosering av paracetamol är allvarlig; NSAIDs kräver särskild hänsyn vid magsår, njursvikt och hjärt-kärlsjukdomar; opioider har betydande risker för beroende och andningsdepression. Mångsidiga behandlingar bör följa medicinsk vägledning och ta hänsyn till patientens övriga läkemedel och healthstatus. Smärtstillande finns både receptfria och receptbelagda alternativ beroende på typ och styrka.