Näringsläran

Näringslära är den disciplin som studerar kostens ämnen och deras effekter på människors hälsa. Den omfattar vilka ämnen kroppen behöver, hur de upptas, utnyttjas och lagras, samt hur näringsstatus påverkar tillväxt, underhåll och sjukdomsprevention. Centrala frågor är hur kostens sammansättning förändrar metabolismen, hur energibalansen regleras och hur individuell variation uppstår genom ålder, kön, livssituation och sjukdomar.

Näringsläran delar ofta in födoämnen i makronäringsämnen, som kroppen behöver i större mängder: kolhydrater, proteiner, fett och vatten samt kostfibrer. Mikronäringsämnena, mindre mängder nödvändiga ämnen som vitaminer och mineraler samt spårämnen, ingår också. Energi mäts vanligtvis i kilokalorier eller kilojoule, och energibalansen mellan intag och förbrukning styr kroppsvikt och energinivå.

Fysiologiskt täcker näringsläran processer från matsmältning och absorption i tarmen till metabolism i cellerna, där näringsämnena används för energiproduktion, syntes av vävnader och reglering av kroppsfunktioner. Bristtillstånd eller överskott av vissa näringsämnen kan bidra till sjukdomar och påverkar immunförsvar, tillväxt och rehabilitering.

Praktiskt används näringsläran inom klinisk näring, förebyggande hälsovård och livsmedels- och folkhälsopraxis. Bedömningar av näringsstatus, kostregistrering, kostråd och riskkommunikation till allmänheten utgör viktiga delar av fältet. Svensk kontext inkluderar nationella riktlinjer och offentliga kostråd som stöd för hälsa och välbefinnande.