Lysfargetemperatur

Lysfargetemperatur, ofta kallad färgtemperatur på svenska, är ett mått på ljusets färgton som upplevs som varmt eller kallt. Begreppet beskriver spectral sammansättning hos en ljuskälla och används vanligtvis i Kelvin (K). En ljuskälla anses ligga nära Plancks svartkroppsljus färgtemperatur, vilket definierar hur varmt eller kallt ljuset ser ut.

Väldigt låga färgtemperaturer upplevs som varmt ljus med röda/mjukt gula nyanser, medan höga temperaturer ger kallt ljus med blåare nyans. Färgtemperaturen är inte samma sak som ljusintensitet eller färgåtergivning (CRI); två ljuskällor kan ha samma färgtemperatur men skilja sig i hur naturligt färger återges.

Vanliga intervall och exempel: 2700–3000 K används ofta för bostäder och restauranger och ger varmt vitt ljus. 3500–4100 K betecknas som neutralt vitt och används i arbetsmiljöer eller butiker. 5000–6500 K är kallt vitt till dagsljus och passar bra för kontor eller detaljhandel där tydlig färguppfattning krävs. Dagsljus är oftast omkring 5500–6500 K.

Användning och påverkan: färgtemperaturen påverkar hur rummen upplevs och hur färger ser ut i belysningen. Den är särskilt viktig i fotografi, film, design och arbetsmiljö. Det finns standarder och begrepp som CIE:s kromatiska koordinater och enhetlig beteckning av varmt, neutralt och kallt vitt samt koppling till färgåtergivning (CRI). Ljus med lägre färgtemperatur kan stödja avslappning på kvällen, medan högre temperaturer ger koncentration dagsljusliknande belysning.