Kvoteringsprocessen

Kvoteringsprocessen betecknar den planerade och uppföljningsbara vägen för att sätta och genomföra kvoter i syfte att öka representation, jämlikhet eller rättvis resursfördelning inom olika områden, såsom arbetsmarknad, styrelser eller offentlig upphandling. Den används för att säkerställa att vissa grupper får en angiven andel av möjligheter som överenskommits i policydokument eller strategiska mål, ofta i strävan mot större mångfald eller jämställdhet.

Processen brukar innefatta flera faser. Först görs en kartläggning av nuläget för att identifiera vilka grupper som är underrepresenterade och vilka typer av möjligheter som ska kvoteras. Därefter formuleras konkreta mål i form av andelar eller antal platser, följt av fastställda tidsramar. Implementeringen sker sedan i relevanta processer, till exempel rekrytering och urval, upphandling eller styrelseval. Viktiga inslag är tydlig kommunikation av kvoterna, etablering av uppföljningsmekanismer och ofta utbildning eller stödinsatser för att öka chanserna att kvalificerade kandidater altern av olika bakgrund når målen. Uppföljning och utvärdering används för att bedöma effekt och behövliga justeringar görs löpande.

Ramar och regler som omgärdar kvoteringsprocessen inkluderar nationell lagstiftning om likabehandling och icke-diskriminering, samt organisatoriska policys som kräver transparens, redovisning och ansvar. Kvoteringsarbete kan vara frivilligt eller reglerat av myndigheter och syftar till att motverka strukturella hinder och främja representativitet, men möter ofta diskussioner om effektivitet, risk för tokenism och potentiell snedvridning av meriter.

Tillämpningar förekommer inom flera sektorer, däribland styrelser, offentliga upphandlingar och rekryteringsprocesser, men utvecklingen och utformningen varierar mellan jurisdiktioner och organisationer.