Kroppskonstitution

Kroppskonstitution, eller kroppens konstitution, är ett begrepp som beskriver en persons biologiska och fysiologiska uppsättning, inklusive kroppsstorlek, kroppssammansättning, ämnesomsättning och genetiska förutsättningar. Begreppet används inom olika sammanhang, från medicin och idrottsvetenskap till äldre former av naturopati, för att fånga hur en individs fysiska egenskaper samverkar med funktion och hälsa.

Historiskt har idén kopplats till så kallade somatotyper. William Sheldons klassificering innebar endomorf, mesomorf och ectomorf som olika kroppstyper, ofta kopplade till specifika egenskaper. I modern forskning betonas dock att sådana fasta kategorier är övergripande och ofta missvisande. Numera fokuseras mer på kroppssammansättning, metabola profiler och andra kvantitativa mått än på enskilda, oföränderliga typer.

I klinisk praxis och hälsoutvärderingar betraktas kroppskonstitution som resultat av samspel mellan genetik, tidig utveckling och miljöfaktorer som kost, fysisk aktivitet och sömn. Genetik påverkar fettfördelning, muskelmassa, bentäthet och risk för vissa sjukdomar, men livsstil har ofta en lika stor eller större påverkan.

Användning av begreppet sker bland annat i idrotts- och näringssammanhang där kunskap om kroppssammansättning och fysiologisk profil kan hjälpa till att skräddarsy träning och näring. Det är viktigt att undvika överdriven determinism; begreppet har begränsad klinisk användning som en stabil, oberoende kategori och används mer som en beskrivande referens än som diagnos.