Informationsbearbetningsteorier

Informationsbearbetningsteorier är en grupp teoretiska ramverk inom kognitiv psykologi som förklarar hur människor tar in, bearbetar, lagrar och återhämtar information. De utgår från en datorliknande metafor där sinnet ses som en kedja av processer som omvandlar sensorisk data till meningsfull kunskap genom olika minneslager och kontrollprocesser.

Ett centralt synsätt är den så kallade modalmodellen av minne, som föreslogs av Atkinson och Shiffrin. Den beskriver hur sensoriska minnen ger snabb men kortvarig registrering, hur uppmärksamhet och uppmärksamhetstyrning överför information till arbetsminnet (korttidsminne) där bearbetning sker, och hur informationen itu lagras i långtidsminnet. Arbetsminnet består bland annat av funktioner som hanterar språk, visuella bilder och en central kontrollenhet (den som styr uppmärksamheten). Repetition och meningsskapande processer främjar överföring till långtidsminnet och senare återhämtning.

Andra viktiga delar är arbetet i arbetsminnet enligt Baddeleys modell, som delar upp minnesfunktionen i en central exekutiv enhet, fonologisk loop, visuospatialt skissblock och episodisk buffert. Längre text- och erfarenhetsbaserad inlärning betonas ofta i Craik och Lockharts nivåer av bearbetning, där djupare bearbetning ger bättre långtidslagring.

Kritik och utveckling av teorierna har kommit från parallella distribuirade nätverk (parallell bearbetning) och kognitiv belastningsteori, som betonar hur komplexitet och arbetsminneskapacitet påverkar lärande. Informationsbearbetningsteorier används inom utbildning, människa–dator-interaktion och kognitiv neurovetenskap, samtidigt som de möter kritik för att vissa processer förefaller mer dynamiska och kontextberoende än teorierna beskriver.