Immunkomplekser

Immunkomplekser är molekylära aggregat som bildas när antikroppar binder till antigen. De kan vara lösliga eller fasta och bestå av varierande förhållanden av antigen och antikropp, vanligtvis IgG eller IgM. Storleken och graden av korsbindning påverkar om komplexen snabbt avlägsnas från cirkulationen eller ansamlas i vävnader.

Bildning av immunkomplex aktiverar det klassiska komplementsystemet via C1q och kan samtidigt binda Fc-receptorer på immunceller. Detta leder till inflammation och rekrytering av neutrofiler och andra effektorceller. Normalt klaras immunkomplex effektivt genom opsonisering med komplementfragment (t.ex. C3b) och transport på erytrocyter till lever och mjälte för fagocytos.

Patologiskt kan kvarstående eller överdrivna immunkomplex deponeras i kärlväggar, njurglomeruli eller andra vävnader och orsaka immunkomplexmedierad (typ III) överkänslighetsreaktion. Kliniska exempel inkluderar postinfektiös glomerulonefrit, vissa manifestationer av systemisk lupus erythematosus och serum sickness. Tecken på immunkomplexaktivitet kan vara sänkt nivå av komplementsproteiner, detektion av cirkulerande komplexer eller immunkomplexdeposition på vävnadsprov med immunofluorescens.

Behandling inriktas på att minska antigenbördan, dämpa inflammationen och i vissa fall avlägsna cirkulerande komplex (t.ex. plasmapheres). Prognos och åtgärder varierar beroende på underliggande orsak och lokalisation av deposition.