HIVviruksen

Hivviruset, eller humant immunbristvirus (HIV), är ett retrovirus som infekterar människor och i långsiktiga infektioner skadar immunsystemet. Den mest spridda typen är HIV-1; HIV-2 förekommer främst i vissa delar av Afrika och anses generellt mindre aggressive. Viruspartikeln har ett hölje och ett enkelsträngat RNA-genom som behöver omvandlas till DNA i värdcellen för att kunna föröka sig.

Hivets livscykel börjar med bindning till CD4-receptorer på vissa celler, främst CD4+- T-celler, samt en co-receptor (CCR5 eller CXCR4). Efter inträde kringgår viruset immunförsvaret och omvandlar sitt RNA till DNA via omvänt transkriptase. Det integrerar sedan sitt DNA i värdcellens genom, används som mall för viral produktion, och nya viruspartiklar bryts upp av värdcellens proteaser. Denna hög mutationstakt bidrar till virusets variation och påverkar behandling och fusionsförsvar.

Smittspridning sker främst genom oseparerad sexuell kontakt, blod eller blodprodukter, och från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. Sprett av saliv betraktas som mycket osannolik. Diagnosen kompletteras av tester för HIV-antikroppar och/eller viral RNA, samt uppföljning av CD4-tal och virala load.

Behandling består av antiretroviral terapi (ART) i kombinationer som sänker viral load till odetekterbara nivåer och återställer mycket av immunfunktionen. Behandlingen förlänger livet, minskar sjukdomsrisken och minskar smittsamheten, men HIV botas ännu inte. Förebyggande insatser inkluderar PrEP, PEP, säkrare sex och harm-redundans i vård av sprutor.