enkelsträngat

Enkelsträngat är ett begrepp inom biologi och biokemi som beskriver molekyler som består av en enda polynukleotidkedja, i motsats till dubbelsträngat där två komplementära kedjor bildar en helix. Begreppet används särskilt om nukleinsyror som DNA och RNA. Enkelsträngat DNA (ssDNA) förekommer naturligt i vissa virus och som intermediär under replikation; i de flesta celler är DNA dubbelsträngat. Enkelsträngat RNA (ssRNA) är vanligt och omfattar bland annat mRNA, tRNA och rRNA samt många virusgenom.

Struktur och stabilitet: Enkelsträngade molekyler saknar kontinuerlig basparning längs kedjan och kan därför vikas till sekundära strukturer genom intramolekylär basparning. Denna förmåga påverkar funktion och interaktioner med proteiner. Generellt är ssDNA och ssRNA mindre stabila än sina dubbelsträngade motsvarigheter och är mer sårbara för hydrolys och avsnippande av nucleaser. Stabiliteten påverkas av längd, GC-innehåll, temperatur och jonstyrka.

Förekomster och betydelse: I naturen finns ssDNA i vissa virusgenom och som intermediär i replikation; ssRNA används av många virus samt som mRNA i proteinsyntesen. I laboratoriet används enkelsträngade templates och oligonukleotider i sekvensering, antisens-terapier och olika biotekniska metoder. Metoder för att producera eller få fram ssDNA inkluderar asymmetrisk PCR och användning av vektorer som M13.

Se även: DNA, RNA, dubbelsträngat.