Gaspåfyllning

Gaspåfyllning är processen att fylla på gas i ett slutet, trycksatt kärl eller system när gasen har förbrukats eller minskat. Begreppet används inom flera branscher, bland annat för industriella gaser som syre, kväve och argon, koldioxid för livsmedels- och dryckesproduktion, medicinska gaser samt bränngaser i verktyg och fordonssystem. Även användning av köldmedier och gasballonger räknas in under gaspåfyllning i bred bemärkelse.

Vanliga gaser som fylls är syre, kväve, argon, helium, koldioxid och olika köldmedier eller bränngaser. Behandlingen varierar beroende på gasens egenskaper, produktions- och lagringskrav samt den specifika kärlets konstruktion, inklusive tryckklass och volym. Fyllning sker oftast av behöriga tekniker vid anläggningar utrustade med fillinjer, manometrar, regulatorer och kopplingsdon. För att upprätthålla kvalitet och säkerhet kontrolleras ofta cylinderns vikt före och efter fyllning, liksom tätningar och läcktestning. Cylindrar och andra behållare får endast fyllas om de är testade, märka och godkända för återfyllning enligt gällande standarder.

Säkerhet är central inom gaspåfyllning. Högt tryck, giftiga eller frätande gaser samt risk för explosiva blandningar kräver utbildad personal, korrekt utrustning och tydlig märkning av gasens identitet och faror. Rutiner för hantering, uppsamling av eventuella gasläckor och efterlevnad av relevanta regelverk och standarder är vanliga inslag i arbetsprocessen.

Miljö- och ekonomiaspekter påverkas av gasernas livscykel. Återvinning och återfyllning av stålkärl minskar avfall, medan läckage och användning av gaser med högt globalt uppvärmningspotential ger större miljöpåverkan och kostnader över tid.