Filamentös

Filamentös beskriver morfologi hos organismer som bildar långa, trådliknande strukturer. Begreppet används inom biologi för att särskilja sådana former från unicellulära eller rundare celler. Hos svampar består filamenten av hyfer, som tillsammans bildar ett mycelium och därigenom möjliggör näringsupptag och sporbildning. Hyfer kan vara septate – avdelade av cellväggar – eller coenocytiska – utan septa.

Inom bakterier används termen särskilt om arter som växer i långa kedjor eller trådar. Många aktinobakterier, som Streptomyces, bildar nätverk av filament och producerar enzymer samt antibiotika. Filamentösa cyanobakterier bildar trådformade kedjor av celler i vattenmiljöer; hos vissa arter utvecklas heterocyster som specialiserade celler för överlevnad och kvävefixering. Filamentösa alger, till exempel Spirogyra och Ulothrix, består av cellsträngar i koloni eller i långa trådar.

Betydelse: Filamentös växtlighet ger stor yta för fotosyntes och effektivt näringsupptag samt ofta förmåga att bilda biofilmer eller täcka substrat. Morfologin är viktig för klassificering och ekologisk funktion. Industriellt har filamentösa svampar och aktinobakterier stor betydelse: svampar används inom enzymproduktion och nedbrytning av material, medan aktinobakterier är kända för produktion av antibiotika.