unicellulära

Unicellulära eller encelliga organismer är organismer som består av en enda cell som utför alla livsprocesser. Begreppet omfattar både prokaryoter, som bakterier och arkéer, och vissa eukaryoter, som protozoer, vissa alger och jästsvampar. Trots att de består av en cell kan de leva fullständigt självständigt och fylla en mångfald av livsstilar.

Cellernas struktur varierar. Prokaryoter saknar kärnmembran och membranbundna organeller, medan encelliga eukaryoter har cellkärna och organeller. Storleken är oftast mellan några mikrometer upp till några tiotals mikrometer. Många unicellulära har yttre cellväggar som består av olika material beroende på grupp.

Metabolism och näring kan vara autotrof eller heterotrof. Fotosyntetiska cyanobakterier och vissa encelliga alger kan producera egen näring, medan många bakterier och protozoer livnärar sig på organiska ämnen eller utnyttjar oorganiska energikällor i kemotrofiska processer. De spelar viktiga roller i nedbrytning och i biogeokemiska cykler.

Reproduktion sker ofta asexuellt. Bakterier förökar sig vanligtvis genom binär fission, medan encelliga eukaryoter kan föröka sig med mitos, knoppar eller sporbildning. Vissa kan också byta genetiskt material genom olika sexuella eller parasexuella strategier.

Unicellulära organismer finns i de flesta miljöer, från hav och sötvatten till jord och extrema habitat. De utgör grunden i många näringsvävar och är centrala för nedbrytning, näringsomsättning och symbiotiska relationer. Deras studier är viktiga inom medicin, miljövetenskap och bioteknik.

Viktigt att nämna är att virus inte är celler och räknas inte som unicellulära organismer.