jästsvampar

Jästsvampar är encelliga svampar som tillhör riket fungi. De saknar ofta ett omfattande mycel och lever som fristående celler som förökar sig huvudsakligen genom knoppsbildning; några arter bildar även sexuella sporer i vissa livscykler. De flesta jästsvampar tillhör ordningen Saccharomycetales, där Saccharomyces cerevisiae är den mest kända arten och en viktig modellorganism inom forskning och industri.

Förekomst och miljö: Jästsvampar finns överallt i naturen, framför allt på ytor av frukter och bär, i jord och i flytande fermenteringsmiljöer där socker finns tillgängligt. De är ofta osmotoleranta och kan växa i olika temperaturer. De lever ofta i närvaro av andra mikroorganismer och ingår i naturliga, spontanfermenteringar.

Metabolism och tillämpningar: Under begränsad tillgång till syre förökar sig jästsvampar huvudsakligen genom anaerob glykolys som omvandlar socker till etanol och koldioxid, vilket ligger till grund för bakning och alkoholhaltiga drycker. Med syre används respiration. Vissa arter uppvisar Crabtree-effekten och fortsätter glykolys även när syre är närvarande. Jäst används i stor utsträckning inom bakning, öltillverkning och vintillverkning samt inom bioteknik och livsmedelsproduktion. Saccharomyces cerevisiae är den mest använda arten inom forskning och industri.

Betydelse och hälsoaspekter: Jästsvampar spelar en viktig roll i ekosystemet som nedbrytare och i livsmedelsproduktion. Vissa arter kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt Candida-släktet hos immunsupprimerade individer. Andra jäststammar används som probiotika eller som värdefulla verktyg inom forskning och industri.