Fettsyrorna

Fettsyrorna är organiska karboxylsyror med långa kolvätekedjor som utgör kärnkomponenter i lipider. De ingår i triglycerider, fosfolipider och kolesterolesterdelar och har olika längd, mättnad och grad av omättning. Deras struktur påverkar fatsyrornas fysiska egenskaper och biologiska funktioner.

Klassificering sker efter mättnad och längd. Mättade fettsyror saknar dubbelbindningar mellan kolatomer i kedjan. Omättade fettsyror har minst en dubbelbindning; enkelomättade fettsyror har en, fleromättade har flera. Längden varierar från korta till långa kedjor, där långkedjiga fettsyror ofta dominerar i mänsklig diet och metabolism. Attomerna kan anta cis- eller trans-konfigurationer, där cis vanligtvis dominerar naturligt och transfetter ofta bildas vid industriell hydrogenering.

Viktigare än kemin är funktionerna. Fetter som innehåller fettsyror fungerar som energikälla och som byggstenar i cellmembran. Fleromättade fettsyror, särskilt omega-3 och omega-6, är viktiga som föregångare till eikosanoider och har betydelse för inflammation och blodkoagulation. Omega-3-fettsyror inkluderar linolensyra (ALA), eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA); omega-6 inkluderar linolsyran (LA) och arakidonsyra (AA). Vissa fettsyror är essentiella i kosten och måste obtas via föda.

Källor och metabolism: omega-3 och omega-6 finns i fisk, rapsolja, linfrö, solrosolja med flera. Fettsyror tas upp i tunntarmen, transporteras via lipoproteiner, och bryts ned i mitokondrierna genom beta-oxidation till acetyl-CoA för energi eller lagras som triglycerider i vävnaderna. En obalans i intaget mellan omega-6 och omega-3 samt högt intag av mättade eller transfetter kan påverka hälsan. Defekter är ovanliga men kan innefatta hud- och vävnadssymtom.