långkedjiga

Långkedjiga är ett svenskt adjektiv som används för att beskriva molekyler eller strukturer som består av eller har långa kedjor av atomer, vanligtvis kolatomer. Ordet bildas av orden lång och kedja med suffixet -ig. Begreppet används främst inom kemi, biokemi och materialvetenskap för att särskilja molekyler med längre kolkedjor från kort- eller mellankedjiga föreningar.

Inom kemi och biokemi används långkedjiga för att beskriva molekyler med långa kolvätekedjor, vilket ofta påverkar fysikaliska egenskaper såsom smältpunkt, viskositet och hydrofobicitet. Exempel på långkedjiga föreningar är långkedjiga fettsyror och vissa polymerer. Inom näringslära används termen för att beskriva fettsyror som har längre kolkedjor än kort- eller mellankedjiga fettsyror; långkedjiga fettsyror har ofta 14–22 kolatomer och uppvisar andra metaboliska och biokemiska egenskaper än kortkedjiga fettsyror.

Inom materialvetenskap och polymerteknik används uttrycket för molekyler eller polymerer med högt molekylärt vikt-tal och lång kedja, vilket påverkar egenskaper som hållfasthet, duktilitet och smältpunkter. Ju längre kedjan är, desto större tendens att materialet uppvisar viskösa eller fasta tillstånd vid högre temperaturer.

Sammanfattningsvis är långkedjiga ett kvalitetsbegrepp som beskriver längden på kedje-/polymerkedjor i olika kemiska sammanhang, där längre kedjor vanligtvis ger distinkta fysikaliska och kemiska egenskaper.