Donorareasmärta

Donorareasmärta är smärta som uppstår i donorområdet där vävnad har tagits för transplantation eller grafting. Begreppet används särskilt inom plastikkirurgi, hudvård och ortopediska eller odontologiska sammanhang där autologa vävnadsdonationer görs, till exempel hud- eller benvävnadsgraft och hårtransplantation.

Vanliga symtom är lokal ömhet, smärta vid beröring, brännande eller svidande känsla samt svullnad och blåmärken. Smärtan är oftast mest intensiv inom dagarna efter ingreppet och avtar vanligtvis inom några veckor.

Orsakerna inkluderar själva vävnadsuttaget, nervskada, infektion och bildning av hematom eller serom. Riskfaktorer är omfattningen av vävnadsdonationen, donorplatsen samt otillräcklig smärtlindring eller infektion.

Diagnosen baseras på klinisk bedömning och patientens beskrivning. Om infektion eller andra komplikationer misstänks kan bild- eller laboratorieundersökningar ordineras.

Behandling innefattar smärtstillande som paracetamol eller NSAID, och i vissa fall kortverkande opioider. Lokal vård av såret, vila och kyla eller kompression kan hjälpa. Kroniska fall kan kräva fysioterapi eller nervblockad. Förebyggande innebär noggrann kirurgisk teknik, god sårläkningsstatus och tidig behandling av infektioner.

Majoriteten upplever att donorareasmärta förbättras med tiden. Kronisk donorareasmärta är ovanlig men kan förekomma och kräver medicinsk uppföljning. Kontakta vårdgivare om smärtan varar längre än några veckor eller åtföljs av feber, ökad rodnad eller svullnad.