CO2partialtryck

CO2partialtryck, eller pCO2, avser partialtrycket av koldioxid i en gasblandning. Det är det tryck som CO2 skulle utöva om den var ensam i volymen vid samma temperatur och övriga gasers närvaro ignorerades. Begreppet används inom kemi, meteorologi, medicin och miljövetenskap för att beskriva hur mycket CO2 som finns tillgängligt i ett gasutrymme.

I en blandning följer pCO2 av Daltons lag och är lika med totaltrycket gånger molekylandelen av CO2: pCO2 = xCO2 × Ptot. Enhet kan vara kilopascal (kPa) eller millimeter kvicksilver (mmHg). I jordens atmosfär är CO2-nivån ungefär 400 ppm, vilket vid havsnivå ger ett pCO2 på cirka 0,04 kPa eller ungefär 0,3 mmHg. Värdet varierar med höjd, väder och lokala källor och sänks eller höjs när rörelse av luft eller växtligheten förändras.

Inom fysiologi och medicin är pCO2 en viktig indikator på respiratorisk status. Arteriell pCO2 ligger normalt kring 35–45 mmHg. Förändringar i pCO2 påverkar blodets pH genom kolsyra-bikarbonatsystemet: CO2 + H2O ⇌ H2CO3 ⇌ H+ + HCO3−. Högt pCO2 stimulerar andningen och kan leda till respiratorisk acidos; lågt pCO2 kan orsaka respiratorisk alkalos.

Inom miljövetenskaper används pCO2 också vid havs- och vattenkroppars gasutbyte. Henrys lag kopplar lös CO2-koncentration i vatten till pCO2 i omgivningen, vilket påverkar ekosystemet och koldioxidens cykler. Mätningar sker med gasanalysatorer, masspektrometri eller infraröd teknik.