Blodsockernivå

Blodsockernivå, eller blodglukosnivå, är koncentrationen av glukos i blodet. Den regleras i första hand av insulin och glukagon samt av kost och fysisk aktivitet. I Sverige används huvudsakligen millimol per liter (mmol/L) som enhet, men blodglukos kan också anges i milligram per deciliter (mg/dL) i internationella sammanhang.

Normala fastevärden ligger ungefär mellan 4,0 och 5,5 mmol/L (72–99 mg/dL). Efter måltid bör värdena vara under 7,8 mmol/L (140 mg/dL). Diabetesdiagnos används ofta faste ≥7,0 mmol/L, tvåtimmars ≥11,1 mmol/L, eller HbA1c ≥6,5 %. Prediabetes definieras ofta som faste 5,6–6,9 mmol/L eller HbA1c 5,7–6,4 %.

Blodsockernivåerna kan mätas med olika metoder. Egenmätning sker ofta med en fingerstick-glukometer för snabba värden. För kontinuerlig övervakning används CGM-sensorer som mäter glukos i vätskan under huden. Sjukvården kan även använda laboratorietester som fasteplasmaglukos, oral glukostoleranstest och HbA1c som speglar långsiktig kontroll över flera månader.

Faktorer som påverkar blodsockret inkluderar kostsammansättning och måltidstid, fysisk aktivitet, sjukdom, stress och mediciner som insulin eller vissa perorala läkemedel. Hypoglykemin definieras som låg blodsockernivå, vanligtvis <3,9 mmol/L (70 mg/dL), och kan orsaka svettningar, skakningar, förvirring eller medvetslöshet. Hyperglykemin innebär förhöjda nivåer och kan leda till törst, polyuri och långsiktiga komplikationer som retinopati, neuropati, nefropati och kardiovaskulära problem, om den kvarstår under längre tid.

Behandling syftar till att hålla blodsockret inom fastställda mål genom kost, regelbunden fysisk aktivitet, viktkontroll och vid behov läkemedel såsom insulin eller glukosänkande läkemedel. Personanpassade mål kan variera beroende på ålder, sjukdomar och livssituation. Regelbunden självövervakning och uppföljning hos vårdgivare är central för god glukoskontroll.