önskvärdighet

Önskvärdighet är ett begrepp som används för att beskriva hur attraktivt eller lämpligt ett visst utfall, beslut eller fenomen upplevs av aktörer. Begreppet används inom bland annat etik, samhällsvetenskap, ekonomi, design och offentlig förvaltning som en normativ bedömningsgrund: ett alternativ anses mer önskvärt än ett annat om det bättre uppfyller värderingar och mål i ett givet sammanhang.

Etymologi och betydelse: ordet härstammar från önska och värdighet och bildar tillsammans ett abstrakt begrepp för tillståndet av att vara önskvärd. Det omfattar både värderingsaspekter (till exempel rättvisa, säkerhet, skönhet) och praktiska överväganden (genomförbarhet, effekt).

Användning: inom policyanalys och design används önskvärdighet för att rangordna alternativ och vägleda beslut. I etik discutas vad som bör göras utifrån vad som är värdefullt eller rättfärdigat i en viss anda. Begreppet samverkar ofta med begrepp som nyttovärde, kostnadseffektivitet och genomförbarhet.

Mätning och utmaningar: önskvärdighet är i stor utsträckning kvalitativ och kontextbunden, vilket innebär att olika grupper kan ha olika uppfattningar. Det kan operationaliseras genom kriterier, scenarier eller multi-kriterieanalyser, men lämnar utrymme för subjektiva tolkningar och kulturell variation.

Se även: lämplighet, attraktivitet, etisk värdering, policyutvärdering.