återfallsögonblick

Återfallsögonblick är ett svenskt begrepp som betecknar det ögonblick då en person återgår till ett tidigare beteendemönster, ofta i samband med missbruk eller andra ohälsosamma vanor, efter en period av abstinens eller förbättring. Ordet kombinerar återfall (relapse) och ögonblick (moment) och används framför allt inom vårdvetenskaplig eller psykologisk kontext för att ringa in den kritiska punkten då ett återfall uppstår.

Inom klinisk praktik används begreppet för att uppmärksamma att återfall ofta inte är en enda händelse utan en process där flera faktorer samverkar. Återfallsögonblicket kan spela en central roll i att känna igen varningstecken och att bryta mönstret innan en längre period av återfall följer. Det kan inträffa mot slutet av en återhämtningsprocess eller som en plötslig impuls när cravings uppstår.

Utlösare och riskfaktorer inkluderar stress, negativa känslor, socialt tryck, igenkännbar miljö eller frestande cues, samt bristande coping-förmåga eller stöd. Fysiska faktorer som abstinenssymptom och drog- eller alkoholberoende kan förvärra risken för återfallsögonblicket.

Förebyggande strategier betonar återfallsprevention: identifiering av triggerpunkter, utveckling av coping-strategier, planering för krissituationer och byggande av socialt stöd. Självhjälpsgrupper, KBT-baserad terapi, motivationstekniker och ibland medicinsk behandling kan stödja att hantera cravings och stärka återhämtningsprocessen.

I forskning och klinisk praxis används ofta olika definitioner av vad som räknas som återfall. Begreppet återfallsögonblick används främst i svenskspråkig kommunikation och kan beskriva den akuta punkten före en fullständig återhämtning eller återgång till tidigare mönster. Den exakta användningen varierar mellan sammanhang och disciplin.