trøtthet

Trötthet är en subjektiv känsla av energiförlust och nedsatt förmåga att klara av fysiska eller mentala uppgifter. Den kan vara akut eller kronisk och påverka både kroppsliga och kognitiva funktioner. Trötthet är ofta ett symtom som kan uppstå vid många olika tillstånd, och den behöver inte vara liktydigt med sömnighet eller sömnstörningar.

Orsakerna till trötthet är många och kan vara medicinska, psykologiska eller livsstilsrelaterade. Vanliga medicinska orsaker inkluderar anemi, hypotyreos, diabetes, hjärtsvikt, infektioner och kroniska sjukdomar. Psykologiska faktorer som depression och ångest, samt läkemedel eller alkohol, kan bidra. Sömnstörningar, överbelastning, stress och näringsbrist kan också spela en viktig roll.

Vid ihållande trötthet bör vård sökas särskilt om tröttheten inte förbättras av bättre sömn, förekommer nattliga symtom eller finns tecken på underliggande sjukdom. Utredningen kan innefatta anamnes, fysisk undersökning och laboratorieprov (blodstatus, järn, sköldkörtelfunktion, glukos, lever- och näringsstatus) samt bedömning av sömnvanor och psykologiska faktorer. Om tröttheten varar längre än cirka sex månader och uppfyller särskilda kriterier används ofta diagnosen ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kronisk trötthetssyndrom) efter uteslutning av andra orsaker.

Behandling riktar sig mot underliggande orsaker och förbättrad funktion och livskvalitet. I första hand rekommenderas icke-farmakologiska åtgärder som god sömnhygien, regelbunden anpassad fysisk aktivitet och kognitiv beteendeterapi för sömnstörningar. Depression, ångest och stress behandlas enligt behov. Läkemedel används försiktigt och riktas mot identifierade tillstånd, till exempel järn- eller sköldkörtelbehandling vid relevanta brister.

Prognos varierar mellan individer. Vissa upplever betydande förbättring med behandling och livsstilsändringar, medan andra har kvarvarande trötthet som påverkar vardagen. Förebyggande åtgärder fokuserar på regelbundna sömnrutiner, balanserad kost, måttlig träning och god psykisk hälsa.