tarmhälsan

tarmhälsan avser matsmältningskanalens funktion och integritet, inklusive tarmslemhinnans barriär, näringsupptag och immunsystemets samspel. En god tarmhälsa kännetecknas av regelbunden tarmfunktion, god matsmältning och en välfungerande immunrespons i tarmen.

tarmfloran är den komplexa sammansättningen av mikroorganismer i tjocktarmen. Den påverkar metabolism, näringsupptag och försvar mot infektioner och påverkas av kost, antibiotikabehandling, stress, sömn och sjukdomar.

tarmslemhinnan består av epitelceller, mucus och immunologiskt aktiva celler som tillsammans utgör en barriär mellan tarminnehållet och kroppens inre. En välfungerande barriär skyddar mot skadliga ämnen och infektioner samtidigt som näringsupptag sker effektivt. Vid störningar kan inflammation uppkomma.

faktorer som främjar tarmhälsa inkluderar fiber- och växtbaserad kost, regelbunden fysisk aktivitet och tillräckligt vätskeintag. Måttlig alkohol och minskat intag av processade livsmedel kan också hjälpa. effekter av probiotika och prebiotika varierar mellan produkter och personer, och evidensen är blandad.

vanliga tillstånd som påverkar tarmhälsan inkluderar irriterad tarm (ibs), inflammatoriska tarmsjukdomar (ibd) såsom crohns sjukdom och ulcerös kolit, celiaki och laktosintolerans. infektioner, födoämnesallergier och andra tarmsjukdomar kan också spela roll. diagnostik innefattar anamnes, blodprover, avföringsprov och bild- eller endoskopisk undersökning.

forskningen kring tarmhälsa fokuserar på sambandet mellan mikrobiomet och hälsa samt hur kost och mediciner påverkar tarmsystemet. fekal mikrobiotatransplantation används i vissa fall mot svåra infektioner och studeras i andra sammanhang som behandling för olika tillstånd.