stråldosen

Stråldosen är ett mått på hur mycket energi som utsändande eller absorberande av strålning överförs till en viss mängd materia, vanligtvis människokroppen. Den används för att beskriva storleken på en exponering och för att bedöma vilka biologiska konsekvenser som kan uppstå.

Den upplagda dosen, eller absorptionsdosen, mäts i gray (Gy); 1 Gy är lika med 1 joule energi som absorberas per kilogram vävnad. Den ekvivalenta dosen, mätt i sievert (Sv), tar hänsyn till skillnaden i biologisk effekt mellan olika typer av strålning genom strålningsviktfaktorer (wR). Den effektiva dosen, också i Sv, väger de olika organens bidrag med vävnadsvikter (wT) för att ge ett sammanlagt mått av risk för hela kroppen.

Användning: Stråldoser används inom medicinsk diagnostik (till exempel röntgen och datortomografi), behandling med strålning (radioterapi), industriell strålmätning och miljöövervakning. Persondosimetrar registrerar yrkesmässig exponering och används för att följa upp säkerhetsarbete inom såväl hälso- som kärntekniksektorn.

Bakgrund och risk: Naturlig bakgrundsstrålning motsvarar vanligtvis några millisievert per år. Strålsäkerhet bygger på att minimera doserna så långt möjligt och följa principer för dosbegränsning, ofta under antagandet om linjär no-threshold (LNT) när det gäller risker vid låga doser.

Reglering: Myndigheter och internationella organ fastställer gränser och riktlinjer för yrkesmässig och allmän riskexponering, samt krav på dosmätning och skyddsåtgärder.