spänst

Spänst är ett begrepp som används inom idrott, biomekanik och fysiologi för att beskriva förmågan att snabbt utveckla explosiv kraft samt att lagra och återanvända elastisk energi i muskel- och senvävnad. Inom biomekaniken kopplas spänst ofta till stretch-shortening cycle (SSC), där en snabb förlängning av en muskel före en kontraktion ger större kraft än vid statiska belastningar. Energi lagras främst i senor och i titinet och frigörs när muskeln återgår till kortare längd.

Under en snabb förlängning av muskeln utsätts muskelfibrer och deras elastiska komponenter för töjning. Den elastiska energin lagras och frigörs när muskeln återgår till kortare längd. Denna mekanism ökar kraftutvecklingen i nästa kontraktion och bidrar till snabbare och starkare rörelser. Strukturernas samverkan i skelett, senor och nervsystem gör att spänsten utnyttjas effektivt i olika rörelser.

Mått på spänst görs vanligtvis med tester av explosivitet och kraftutveckling, såsom vertikalt hopp, countermovement jump (CMJ) och drop jump, där höjd, kraft och tidsförlopp bedöms. Spänstträning, ofta kallad plyometrisk träning, syftar till att förbättra SSC-förmågan och inkluderar övningar som hopp, boxhopp och hopp- och språngsekvenser. Viktiga principer är progression, tillräcklig vila mellan pass och kombination med styrketräning. Råd från tränare rekommenderas särskilt för nybörjare för att minska skaderisken.

Spänst skiljer sig från maximal styrka genom att fokus ligger på snabbhet och återanvändning av elastisk energi snarare än enbart maximal kraft. I praktiken arbetar spänst och styrka ofta tillsammans i träningsprogram för att förbättra hoppförmåga, snabbhet och rörelseprecision.